Släkten Hök - Artikel 5
Fältjägaren för rotan No 1 Hörne, 1865
I nutid diskuteras värnpliktens vara eller inte vara. Innan värnplikten, som infördes 1901, fanns ett system som kallades ”indelningsverket”. Indelningsverkets äldre system har sin historia under det tidiga 1600-talet och Gustav II Adolfs ”stormaktskrig”. Senare under samma århundrade reformerades systemet av Karl XI. Vad har nu detta med Hörneå att göra? Med viss stolthet kan sägas att Hörneå tilldeltas rote No 1 i ”Västerbotten”, i mån nu detta är en bedrift. Att vara soldat fram till 1809 års krig var en ganska vansklig plikt. Ofredens år var många, och dog man inte i strid så var sannolikheten större att man dog i allehanda fältsjukdomar. Efter att Ryssen gästade Becken 1809 blev det bättre förutsättningar för rotesoldaterna, till den grad att man kunde sysselsätta sig med diverse ”affärsverksamheter”. Det senare är ämnet för denna artikel.
Bild 1. Herrar utanför ett hus 1910-talet, ej en lönnkrog ska sägas (se text för detaljer, ur Ebba Engströms arkiv).
Ifall man läst andra artiklar på Becken-Webben har man säkert inte kunnat undgå lönnkrogen i regi av soldaten Olof Nilsson Hana Hök. Detta utspelade sig på det sena 1800-talet. Här ska vi återge lite mer uppgifter om denna idag intressante person, men som då ansågs vara ett gissel vid Hörneå Aktiebolag. Med det senare menas järnbruk och sågverk utmed Hörneån. Detta aktiebolags domäner beskrivs idag som ”Bruket” och är den del av Hörnefors samhälle. Om man nyligen har flyttat till Hörnefors blir man konfunderad varför Bruket inte ligger i området av det nedlagda Hörnefors Pappersbruk. Det senare brukar rätt och slätt kallas ”Fabriken”, på Hamnskär. Om man rannsakar Becken-Webbens artiklar inser man att språkbruket ibland förutsätter kännedom om lokala obegripligheter. I denna artikel kommer vi dessutom läsa om militärhistoriska obegripligheter, till råga på allt.
Bild 2. Spritdrycker förr i tiden (se text för detaljer, ur Ebba Engströms arkiv).
Carl Carlin, eller rättare sagt hans fru Elisabeth, har koppling till släkten Hök och den soldat som bebodde Hörneå rotegård med början 1865. Vill man läsa om bakgrunden till denna artikel hänvisas till andra sidor på Becken-Webben, dels den om Hörneforsbon Uno Höök, men även den om gården Oskarsborg. Redan här ska sägas att alla som heter Hök med anknytning till Hörneå/Hörnefors inte nödvändigtvis behöver vara släkt. Det var snarare rotet i Hörneå som bar namnet Hök. Den bondson som tog sig an uppgiften fick förmånen att bli kallad vid detta namn. Längre tillbaka i tiden var det inte heller ovanligt att frun i huset blev änka då maken dog i strid. Då låg det nära till hands att gifta om sig fortast möjligt med ett nytt soldatämne och få bo kvar på torpet. Detta var säkert tacknämligt för rotehållarna (bönderna) som slapp bekymra sig om frågan. Hade soldatfamiljen turen att ha en son i lämplig ålder löste sig frågan på annat sätt och soldatyrket gick i arv. I viss mån liknade soldatyrket det som gällde för skråväsendet. För stunden är andra Hörneå-soldaters öden okända, men säkerligen finns många intressanta historier att söka.
Denna artikel sätter fokus på den intressanta lönnkrogen. Dessvärre hade Algot Engström inga idag kända kort på lönnkrogar. I gömmorna från Algots svägerska, Ebba Engström hittas däremot ett kort på ett sådant tillhåll. Ebba kom från Arksjöby (Dorotea) och hette Oscarsson. Hon hade en del kort med sig från sina ungdoms år. Angående bild 1 berättade Ebba att detta tillhåll kallades ”kafe” men att det inte var så mycket kaffe som serverades där. Bilden ger milt sagt stöd för Ebbas kommentar. En motsvarande scen ses i bild 2, även om detta kort inte tros ha något med ”lönnkrogen” på bild 1 att göra.
Bild 3 Det kunde gå livat till på en lönnkrog, tänkte sig Algot Engström i denna arrangerade bild. Fotot tros återge Beckens 1920-tal, hemma hos familjen Engström. Möjligen influerades Algot av någon scen från Hollywood, i mån han hade sett en film eller sett motsvarande bilder i alla de tidningar han prenumererade på.
Följande text har sin grund i det material Carl Carlin funnit i fråga om soldaten Olof Nilsson Hana Hök. Texten återges såsom den står. Det råder lite oklarhet i fråga om ”copyright”. I tillägg till texten sägs att Skelleftebygdens Släktforskare, Nordanå, 931 33 Skellefteå äger materialet. Texten verkar vara sökt 2006-12-13
Västerbottens regemente - LIV-KOMPANIET
UMEÅ socken – Rote Hörne
Namn: HÖK Olof, Förut kallad: Nilsson Hana
Född: 1842-07-28. Längd: 173
Grad: Ingen grad angiven
Antagen: 1866-02-09
GM 1869 -- …ersatt den 9 feb. 1866 med f.d. Bevärings Eliten Olof Nilsson Hana, född i Nordmalings Socken, V-bott, den 28 juli 1842, 27½ år gammal, tjänt 3 1/3 år, 5 fot 9 tum, Gift, Presens, Approberas
GM 1873 Olof Hök, antagen den 9 dec. 5 fot 8 tum, Presens Å rotens vägnar anfört klagomål, avgjort på sätt därom fört protokoll utvisar:
PROTOKOLL, hållit vid General Mönstring med Kungl. V-bottens Fältjäqare Corps à Gumboda Hed den 26.6.1873.
S. D. Då nu, vid G.M. (G.M kan stå för ”General Mönsterherren”, skribentens notering) med Livkompaniet av Corpsen, Fältjägaren för rotan No 1 Hörneå, Olof Hök efter upprop framkommit till mönsterbordet, anmälde sig Gästqivaren O. Lindström såsom ombud för rotehållarna till nämnda rote, Hörneå Aktiebolag, och under förmälan att rotehållarna hade klaqomål mot Fältjägaren for rotan att anföra, framlämnade till Generalmönsterherren följande handlingar, nämligen:
1:o "Afskrift Fullmakt för Herr J.V.A. Hagelberg, att såväl inför Domstolar, respektive myndigheter och övriga auktoriteter utföra och bevaka Hörneå Aktiebolags talan, vid alla de tillfällen, där sådant erfordras, för Hörnefors bruk med underlydande hemmans lägenheter och Krononybyggen uti Västerbottens Iän ..? och godkänner ombudets laga åtqärd. Stockholm den 17.11 1869 (Diverse underskrifter) (Diverse skrift) --- ansökan om avsked for Fältjägaren No 1 Olof Hök etc.
2:o (Utdrag) N:o 1 Olof Hök dels blivit av Umeå Härads Rätt den 17 uti innevarande månad fälld till ansvar för första resan olovlig brännvinsutskänkning å sabbat, dels ännu står ..? tilltalad vid samma Härads Rätt för fortfarande Olovlig brännvinsutskänkning och olaga öl? ..härmed vördsamt anhålla, Olof Hök måtte av Herr General Mönsterherren varda från sin innehavande befattning såsom Fältjägare avskedad. Utom de skäl jag har ovan anfört, torde det tillåtas mig, att få erinra, att Hök, efter anmälan därom hos Konungens Befallningshavande uti Hörneå by öppnat bod for idkande av handel, och det är tämligen givet, att då Hök hittills icke aktat, att överträda gällande föreskrifter i fråga om handel med spirituosa drycker, Höks Lanthandel med lovgivna varor uti många fall endast bliver en mantel, för att desto lättare kunna bedriva den något mer lönande handeln med brännvin. Vilket demoraliserande inflytande Höks uppförande medfört å den honom omgivande befolkningen torde ...(etc.) -- att det Hök anvisade rotetorpet är beläget mitt ibland de bostäder som blivit uppförda för och bebos av de vid Hörnefors Bruk och Sågverk anställda arbetare, (etc. etc)
BESLUT
--- samt skäliq anledning till Fältjägare Höks föravskedande icke blivit anmält, kan den gjorda
ansökningen icke till någon generalmönstringens vidare åtgärd föranleda, helst annan karl i Höks ställe icke blivit vid mönsterbordet uppvisad. År och dag som ovan, etc.
GM 1876 Olof Hök, antagen den 9 dec. 1865 (?), 33 11/12 år, tjänt 10 1/12 år, 5 fot 8 tum, Gift
SOLDATAKT
GM 1880 Olof Hök, förut kallad Olof Nilsson Hana, född i Nordmalings Socken, V-bott, den 28 juli1842, antagen den 9 dec. 1865(?) 37 11/12 år, tjänt 14 6/12 år, 5 fot 8 tum, Gift. Kommenderad å Gumboda
GM 1883 Olof Hök
--
Texten från 1800-talet är ganska komplicerade, och i synnerhet texten från år 1873. Bland annat tycker man sig uttolka att Olof Nilsson Hana Höks utskänkning förargat ”Gästqivaren O. Lindström såsom ombud för rotehållarna”. Soldaten Hana Hök konkurrerade med Gästgivaren kan man tänka. Man får även intryck att det är Hörneå Aktiebolag som är rotehållare och inte bönderna i Hörneå. Den arme Olof Nilsson Hana Hök tycks även ha blivit åthutad vid Umeå Härads Rätt. I Häradsrätten hade han anklagats för att ha serverat sprit på sabbat, och fortsättningsvis även öl, och det låter ju inte bra. Han hotas med avsked, men man tycker sig även förstå av följande anteckningar att han hankade sig kvar vid torpet och sin soldattjänst eftersom han omnämns så sent som 1883 då han kommenderas till Gumboda Hed.
Man kan även läsa att Olof Nilsson Hana Hök var 5 fot men varierade mellan 8 och 9 tum. Detta sägs motsvara 173 cm enligt den inledande listningen i soldatakten. Ur detta kan sägas att man infört så kallad ”decimaltum”, det vill säga att en tum motsvarade en tiodels fot och inte som tidigare en tolftedel. Naturligtvis är denna uppgift fullständigt ovidkommande i sammanhanget men är samtidigt lite intressant som teknisk historia (läs på mer nätet)
Gunnar Engström, 2010-01-21
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare